Speciell planering (VIPS-metoden)¶
Använd denna dialog för att definiera:
- Lager i överbyggnaden (oberoende av vägöverflaten)
- Lager för djupsprängning
- Lager för markplanering
Var hittar jag dialogen?¶
På verktygslådan, välj SFI-egenskaper..., och gå till fliken Vägkropp.
Användning av dialogen¶
Lagret byggs upp av ytor separat för vänster och höger sida av centerlinjen. De har olika regler för startpunkt. Ytorna anges med bredd och lutning, och det finns flera metoder för att ange dessa. Avslutningen kan utföras antingen automatiskt eller med användning av slutyta.
Funktionen stöder att bygga speciell planering endast på en sida av centerlinjen. I tidigare versioner måste speciell planering vara definierad för båda sidor. Exempelvis kan överbyggnaden byggas från speciell planering på ena sidan och överbyggnadstabellen på andra.
Dialogen har ett eget fönster för förhandsvisning, samt möjlighet att ändra vilken sektion du vill se.
Observera
Det är inte möjligt att zooma i förhandsvisningsfönstret. I sektionsredigering finns därför också förhandsvisning direkt i sektionen. Här kan du både zooma och exempelvis mäta avstånd. Masstyper uppdateras också vid redigering i tabellen.
Startpunkt för speciell planering¶
Lager i överbyggnaden¶
Lagren i överbyggnaden startar i centerlinjen. Du behöver inte ange djupen; dessa beräknas automatiskt baserat på tjocklekarna givna i överbyggnadstabellen.
I bygginställningar kan du kryssa för kontroll av minimum överbyggnadstjocklek. Med detta val kommer programmet att kontrollera att inga delar av lagret har mindre tjocklek inom ytorna (-3.99:3.99) efter byggning. Om kriteriet inte uppfylls justeras lagret.
Lager i djupsprängning¶
Lagret för djupsprängning startar i centerlinjen. För djupsprängning anger du minimidjup, som blir värdet för startpunkten. Vägytan är referensyta för djupet.
Figur: A = Min. djup.
I dialogen för Inställningar kan du kryssa för Kontroll av minimidjup. Med denna kontroll aktiverad kontrolleras yta 1 (både vänster och höger sida) i djupsprängningslagret mot ytlagret. Om minimidjupet inte uppfylls för denna del av djupsprängningslagret justeras den nedåt.
Observera att djupet du anger i center gäller för center även om du bara har djupsprängning på delar av ena sidan.
Figur: A = Min. djup.
Märkning av lager med innehåll¶
Tidigare kunde det vara tidskrävande att kontrollera vilka lager som innehöll data när du arbetade med tabellen för speciell planering i vägöverbyggnad.
Lager som har data visas nu med ett «+»-tecken i dropdown-listan, på samma sätt som i dropdown för applager-skikt.
Fördelar¶
- Snabbt att se vilka lager som innehåller data
- Mindre behov av att öppna varje lager manuellt
- Enklare navigering och mer effektivt arbetsflöde
Detta gör det enklare att planera och redigera lager i tabellen utan onödig sökning och klick.
Lager i markplanering¶
Startpunkten för markplaneringen kan definieras med följande metoder:
- Höjd (absolut)
- Vertikal avstånd från centerlinje
Figur: A (tjock blå linje) = Vertikal avstånd.
- Horisontellt avstånd från centerlinje
Figur: Tjock blå linje = Horisontellt avstånd.
- Yta (ytterkant)
Figur: Blå punkt = Ytterkant yta 2.01.
För metod 1-3 använder programmet första ytan utanför axelkant som skär med denna höjd/avstånd.
Utformning av ytor i lagret¶
För alla lagren kan du utforma planeringsytorna olika på höger och vänster sida av centerlinjen, och du kan ha så många ytor du vill. Välj Sätt in med höger musknapp i kolumnen för yta för att skapa nya ytor. Ytor numreras fortlöpande från 1 och uppåt. På menyn hittar du också ett val för att sätta in slutyta.
Exemplet visar tre ytor och en slutyta.
Observera att för lager i överbyggnaden kan du endast sätta in slutyta för nedersta lager (Planum).
Ytorna i speciell planering beskrivs med bredd (m) och lutning (decimaltal). Ytbeskrivelsen refererar till sektionsnummer, och om bredd och/eller lutning ändras mellan två rader interpolerar programmet värden linjärt. Observera att du har flera metoder för att ange bredd och lutning.
Bredd¶
Bredden kan du bestämma på tre olika sätt:
- Bredd i meter (Breddmetod 0)
- Bredd från yta (Breddmetod 1 och 2)
- Bredd från linje (Breddmetod 3 och 4)
Du måste själv ange Breddmetod. Dubbelklicka i kolumnen så blir valen för breddmetod tillgängliga i dropdown-listan. Det är breddmetoden som bestämmer vilken kolumn programmet hämtar information från. Observera att breddmetod 1 och 2 för närvarande fungerar likadant. Breddmetod 3 och 4 kräver att det finns extralinjer som du kan referera till.
Med Strålutning och Utvidgning kan du definiera tilläggsbredder till planeringsytan. De kan användas oberoende av varandra. Figurerna nedan visar olika val med utgångspunkt i djupsprängning.
Figur: A = Bredd i meter.
Figur: A = Yta (-2.01).
Figur: A = Linje (ID 1).
Lutning¶
Lutning kan definieras med tre metoder:
- Lutning som decimaltal (Lutningsmetod 0)
- Lutning som vägyta (Lutningsmetod 1 och 2)
- Lutning som botten överbyggnad (Lutningsmetod 3)
I kolumnen Lutningsmetod bestämmer du vilken metod som ska användas. Kolumnen Lutning/Yta innehåller värdena som lutningsmetoden använder. För lutningsmetod 0 skriver du in lutningen, medan för lutningsmetod 1 och 2 skriver du in vägytan. Figurerna nedan visar olika val med utgångspunkt i djupsprängning.
Figur: A = Lutning som decimaltal.
Figur: A = Lutning från vägyta (-1.01).
Figur: A = Höjd från linje.
Slutpunkt för speciell planering¶
Lager i överbyggnaden¶
Normalt avslutas speciell planering när den skär dike- eller fyllningsytor. Om speciell planering ligger lägre än botten dike och botten fyllning hittar programmet ingen skärning, och du måste använda slutyta. De sju översta överbyggnadslagren klipps först mot vägytan. Om planum är angivet klipps de sedan också mot detta.
Lager i djupsprängning¶
Utan användning av slutyta förlängs lagret till första 5-ytan, eventuellt till skärning med förlängningen av denna. Figuren nedan visar ett exempel på denna automatik.
Figur: A (blå linje) = Automatik.
Lager i markplanering¶
Slutpunkten för markplaneringen kan anges på två olika sätt:
- Första skärning med terrängen:
Figur: 1-3 = Yta 1-3, A = Markplanering.
- Sista ytans skärning med terrängen
Figur: 1-3 = Yta 1-3, A = Markplanering.
Du ställer in detta under startpunktens slutmetod. Användning av slutyta är inte lika aktuellt för markplanering.
Användning av slutyta¶
Om du använder slutyta har du full kontroll över var planeringen slutar. Välj Sätt in slutyta med höger musknapp i kolumnen för yta. För slutytor ändras texten i kolumnen Breddmetod till Slutytametod.
Slutyta kan beskrivas med fyra metoder:
- Beräkna slutpunkt
- Beräkna lutning
- Beräkna startpunkt
- Extrapolera sista ytan
Beräkna slutpunkt¶
Med metoden Beräkna slutpunkt beräknar programmet slutpunkten baserat på given lutning, det vill säga skärningspunkten med tråget, eventuellt topp fysiskt lager. Du anger värdet för lutning i kolumnen Lutning/Yta.
Figur: A = Beräkna slutpunkt
Beräkna lutning¶
Med metoden Beräkna lutning anger du en vägyta. Lutningen beräknas så att slutpunkten i vägytan blir slutpunkten i slutytan. Du anger värdet för vägytan i kolumnen Yta.
Figur: A = Beräkna lutning
Beräkna startpunkt¶
Med metoden Beräkna startpunkt anger du lutning och vägyta. Baserat på dessa värden beräknas startpunkten för slutytan. Samtidigt justeras bredden på innanförliggande yta till denna startpunkt. Du anger värdet för vägytan i kolumnen Yta och värdet för lutning i kolumnen Lutning/Yta.
Figur: A = Beräkna startpunkt
Extrapolera sista ytan¶
Metoden Extrapolera sista ytan ger standardavslutning, det vill säga samma som utan användning av slutytor.
Exempel – Planumslager i överbyggnaden¶
Exemplet visar olika val som kan användas för planumslager i överbyggnaden.
I exemplet används gammal VIPS-kodning, -1.1, -2.1, etc.
Yta 1¶
Figur: A = Utvidgning B = Stråle
Yta 2¶
Yta 3¶
Slutyta¶
Figur: A = Slutyta